B som i Bagarberta

Känns allmänt trist att vara tillbaka i ett grått Västerås. Var supermysigt hemma och längtar verkligen till jul då jag ska vara hemma lite längre. Just nu är det så där härligt vintrigt hemma, som det ska vara på julafton. Vi får väl se hur det ser ut på självaste dopparedagen. Fick mig åtminstone en dos av riktig julstämning igår då vi var på julmarknad på ett av hotellen. Det snöade, överallt lyste marschaller och till försäljning erbjöds en blandning av hantverk, godsaker och julgranar.

Hann träffa mina småkusiner i helgen också! Hilda kan gå och Joel har börjat prata litegrann. Helgen har också inneburit en hel del kel med Wilma. Hon är nog den mest kelsjuka hund jag känner. Sitter man i soffan ska hon helst sitta i knät eller ha någon form av kroppskontakt och dessutom vill hon bli kliad konstant, annars blir hon sur. Hon har sovit med mig och Olof hela helgen och trots att hon är så liten känns det som att hon tar upp halva sängen. Nu kanske det låter som att jag är lite trött på henne men så är inte fallet. Det går liksom inte att tröttna på det där charmtrollet.

---

Om det här inlägget på något sätt verkar hackigt eller så, får ni skylla på Olof som nästan har fått mig att flyga ur stolen några gånger. Han har hoppat upp och ner ur soffan, varvat NEEEEEJ! med JAAAAAAAA!, och skrikit fula ord.
Aston Villa - Everton, mer behöver jag nog inte säga. Som tur var vann favvolaget. Han blir på så dåligt humör när de inte vinner.