Första gången på väggen

Mina armar är som spaghetti och jag har knappt någon kraft kvar i händerna. Ja, jag orkar nästan inte greppa mitt vattenglas. Jag har provat att klättra i dag, för första gången i mitt liv. Lois övertalade mig efter många om och men att följa med. Det var mycket jobbigare och svårare än vad jag trodde. Första gången jag skulle försöka ta mig upp en bit kändes det jätteläskigt, som att jag verkligen skulle ramla ner och slå ihjäl mig. Men man är ju säkrad och efter en stund kunde jag slappna av och fokusera mer på själva klättrandet. Jag fastnade dock på samma ställe varje gång och lyckades aldrig att ta mig ända upp. Lois däremot, hon klättrade snabbt upp som en liten spindel. Imponerande! Lite missnöjd över att jag inte klarade en enda bana, men jag hade kul i alla fall! Nästa gång, då jäklar ska jag nå toppen!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback